Med ventilation menar vi att byta ut "gammal" luft mot ny, frisk luft för att skapa ett bra inneklimat och ventilera bort föroreningar som exempelvis fukt eller matos.
Det finns många sätt att byta luft i en byggnad. I bostadshus är ventilationskraven låga och därför blir alltid fönstervädring ett naturligt komplement under den varma säsongen. Problemet blir hur vi skall ventilera under den kalla säsongen utan att öka energianvändningen.
Äldre hus ventileras ofta genom självdragsventilation som bygger på drivkraften på grund av densitetsskillnaden på luften inne och ute. Denna drivkraft varierar alltså med temperaturskillnaden ute och inne, vilket medför att även ventilationsluftflödet varierar. Enkelt förklarat betyder det att kall luft vandrar in mot den varma byggnaden. Luften värms och stiger uppåt och försvinner genom otätheter. Om det inte är någon större temperaturskillnad mellan inne och ute, står luften stilla och man har ingen ventilation inne i bostaden eller lokalen. Självdragssystem kräver speciella förutsättningar för att fungera, förutsättningar som ofta inte finns i moderna byggnader. Därför används numera mer eller mindre avancerade tekniska system som alla bygger på fläktar.
Det normalt enklaste och vanligaste i småhus eller flerbostadshus är frånluftsventilation. Man tar in luften direkt utifrån och låter en fläkt suga ut luften.
När man väljer hur man skall ta in luften är det viktigt att titta på förutsättningarna. Viktiga faktorer att ta hänsyn till är:
- Hur ren luften är utanför
- Om det finns problem med buller utifrån
- Hur otät fasaden är
- Dragproblem under den kalla perioden
Luften kan tas in via otätheter vilket var vanligt i hus med självdragsventilation men luftflödena är okontrollerade och energiförlusterna kan bli mycket stora. Helst skall man kunna styra luften via någon typ av ventil för att få en mer kontrollerad ventilation.
Något som man ofta måste beakta vid fönsterventiler, är att de i princip punkterar fönstrets värmeisoleringsförmåga. Har man investerat mycket pengar för att få ett energieffektivt fönster, skall man inte i onödan sätta ventiler i detta och försämra isoleringen.
Om man har problem med buller utifrån, är den här typen av tilluftslösning olämplig.
Det är vanligt att man använder fönsterventiler i samband med fönsterbyte i hus med självdragsventilation och sätter igen befintliga väggventiler. Ofta leder det till att förutsättningarna för självdraget försvinner och lägenheterna får en försämrad ventilation.
En vanlig åtgärd är att fönsterventiler eller springventiler placeras i överkanten på fönstret. Antal ventiler och storlek måste anpassas för att inte få problem med drag och säkerställa att luften primärt kommer in via ventilen. Det är inte självklart att luft kommer in genom ventilerna om husets tryckförhållanden har ändrats. Ju otätare fasad desto större omsorg krävs. Fönsterventiler blandar om rumsluften dåligt och klagomål på kallras och drag är mycket vanliga . Det finns ventiler med termostatisk funktion där öppningen styrs av utetemperaturen och dessa kan minska problemen.
Väggventiler finns i många utföranden och kan förses med filter vid smutsig uteluft. Väggventiler blandar bättre om den omgivande luften och leder ofta in luften mot taket vilket minskar upplevelsen av "drag". Bäst placering är ovanför fönstret /radiatorn eller i hörn. Ventilerna kan ofta anpassas till befintliga äldre tilluftsanordningar (klaffventiler).
Väggventiler kan fås med väggenomföringar med viss ljuddämpning. Om denna ljuddämpning är tillräcklig får avgöras från fall till fall.
Även här gäller omsorg vid dimensionering av antal ventiler.
Vilken typ av tilluftsventil som passar bäst i varje enskilt fall är alltså beroende av en mängd olika parametrar. Därför är det viktigt att man rådfrågar en kunnig fackman eller en ventilationskonsult, när man väljer tilluftsdon i ett frånluftsventilerat hus.
| 
